Att vara familjehem innebär att åta sig ett omfattande och långsiktigt samhällsuppdrag. Uppdraget regleras inte genom anställning utan genom avtal med socialnämnden, men är samtidigt tydligt inramat av Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens föreskrifter och nationella kunskapsstöd. För familjehem är det avgörande att känna till både sina skyldigheter och sina rättigheter.
Detta inlägg redogör för vad uppdraget innebär ur familjehemmens perspektiv – vad som förväntas av familjehem, vad familjehem enligt gällande styrdokument har rätt att få från socialtjänsten och en jämförelse mellan styrdokument och familjehemmens verklighet.
1. Själva uppdraget – vad familjehemmet åtar sig
Familjehemmets skyldigheter
Enligt Socialstyrelsens definition tar familjehem emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran på uppdrag av socialnämnden.
Det innebär att familjehemmet ansvarar för barnets:
- dagliga omsorg och trygghet
- uppfostran och gränssättning
- vardagsstruktur, rutiner och tillsyn
- skolgång, fritid och social utveckling
- kontakt med hälso- och sjukvård samt tandvård
Familjehemmet förväntas även samverka med:
- socialtjänsten,
- barnets vårdnadshavare (när umgänge är beslutat),
- skola, BUP, hälso- och sjukvård och andra aktörer.
Detta är ett dygnet-runt-uppdrag, där familjehemmet i praktiken tar ett föräldraliknande ansvar, även om det juridiska vårdnadsansvaret oftast ligger kvar hos vårdnadshavare eller socialnämnd.
Källa:
Socialstyrelsen – Familjehem
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/
Familjehemmets rättigheter
Samtidigt har familjehem inte ansvar för allt. Socialstyrelsen är tydlig med att:
- socialnämnden har det övergripande ansvaret för vården,
- beslut om insatser, umgänge och vårdform fattas av socialnämnden,
- familjehemmet inte ska bära ensamansvar för barnets problematik.
Familjehem har därför rätt att kräva att:
- uppdragets omfattning är tydligt reglerad i avtal och genomförandeplan,
- socialtjänsten är tillgänglig och tar sitt ansvar vid svårigheter.
Källa:
Socialstyrelsen – Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/placerade-barn-och-unga–handbok-for-socialtjansten/
2. Rätt till utbildning, stöd och handledning
Utbildning – familjehemmens rätt
Socialstyrelsen anger att socialtjänsten ska erbjuda utbildning till familjehem, både inför uppdraget och vid behov under pågående placering. Detta är inte frivilligt eller beroende av lokala resurser, utan en del av socialnämndens ansvar för kvalitet och säker vård.
Den nationella grundutbildningen ”Ett hem att växa i” är framtagen av Socialstyrelsen och rekommenderas som basutbildning. Den bygger på forskning, beprövad erfarenhet och barnrättsperspektiv.
Källor:
Kunskapsguiden – Stöd och utbildning för familjehem
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/familjehem/stod-och-utbildning/
Socialstyrelsen – Att vara familjehem
https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/vad-kan-jag-gora/familjehem/
Stöd och handledning – socialtjänstens skyldighet
Familjehem har rätt till löpande stöd och handledning under hela placeringstiden. Stödet ska ges av socialtjänsten och kan bestå av:
- regelbundna samtal med ansvarig socialsekreterare,
- strukturerad handledning individuellt eller i grupp,
- tillgång till professionellt stöd vid kriser eller svåra situationer.
Om familjehemmet är knutet till ett konsulentföretag gäller fortfarande att socialnämnden bär det yttersta ansvaret för att stöd och handledning finns och fungerar.
Källor:
Socialstyrelsen – Föreskrifter om familjehemsvård (HSLF-FS 2025:24, tidigare SOSFS 2012:11)
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/
Socialstyrelsen – Konsulentverksamheter
3. Utredning av familjehem – rättssäkerhet och metoder
Vem utreder – och familjehemmets rättssäkerhet
Utredning av familjehem ska göras av socialnämnden, som ansvarar för att bedöma om ett hem är lämpligt att ta emot barn. Utredningen ska vara:
- noggrann,
- systematisk,
- dokumenterad,
- proportionerlig.
Familjehem har rätt att:
- få veta syftet med utredningen,
- få information om hur uppgifterna används,
- bli bemötta sakligt och respektfullt.
Källa:
Socialstyrelsen – Att utreda familjehem
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/
Utredningens innehåll
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska utredningen belysa bland annat:
- familjens livssituation och stabilitet,
- omsorgsförmåga och samarbetsförmåga,
- boendemiljö och nätverk,
- eventuella riskfaktorer.
Utredningen ska ligga till grund för både beslut om godkännande och bedömning av vilket stöd familjehemmet kan behöva.
Källa:
HSLF-FS 2025:24 (tidigare SOSFS 2012:11)
Utredningsmetoder och evidens
Socialstyrelsen beskriver bland annat följande metoder:
- BRA-fam – ett strukturerat underlag för rekrytering,
- Familjehemsvinjetter – används för att bedöma beredskap och stödbehov.
Metoderna är framtagna för att öka likvärdighet och kvalitet. Socialstyrelsen är samtidigt tydlig med att inte alla metoder är strikt evidensprövade, utan bygger på beprövad erfarenhet och professionell bedömning.
Källa:
Socialstyrelsen – Bedömningsmetoder för familjehem
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/
4. Styrdokument och verklighet – ett glapp ur familjehemmets perspektiv
Socialstyrelsens och SKR:s handböcker, föreskrifter och rekommendationer tecknar en tydlig bild av hur familjehemsvården ska fungera. I praktiken vittnar dock många familjehem om ett betydande glapp mellan vad som står i styrdokumenten och hur uppdraget faktiskt genomförs. Nedan följer en sammanställning av detta glapp, sett ur familjehemmens perspektiv.
Utbildning
Enligt styrdokumenten:
Socialtjänsten ska erbjuda familjehem utbildning före och under uppdraget. Grundutbildningen Ett hem att växa i lyfts fram som nationell bas, och ytterligare utbildningsinsatser ska ges utifrån barnets behov och uppdragets komplexitet.
I praktiken upplever många familjehem:
- att utbildning erbjuds sent, ibland först efter placering,
- att utbildning uteblir helt eller ersätts med korta informationsmöten,
- att fortbildning sällan erbjuds trots förändrade eller ökade behov hos barnet.
Konsekvensen blir att familjehem förväntas hantera komplex problematik utan tillräcklig kunskapsgrund, i strid med styrdokumentens intentioner.
Stöd och handledning
Enligt styrdokumenten:
Familjehem har rätt till kontinuerligt stöd och handledning från socialtjänsten. Stödet ska vara tillgängligt, anpassat efter behov och kunna intensifieras vid svåra situationer. Socialnämnden har det yttersta ansvaret, även när konsulentverksamhet används.
I praktiken upplever många familjehem:
- att stödet i huvudsak består av sporadiska telefonsamtal,
- att handledning saknas eller endast erbjuds i grupp, oavsett individuella behov,
- att familjehem förväntas ”lösa situationen” tills nästa ordinarie kontakt.
Detta leder ofta till att familjehem tar ett ansvar som enligt styrdokumenten ska delas med socialtjänsten, vilket ökar risken för sammanbrott i placeringar.
Tillgänglighet och ansvarsfördelning
Enligt styrdokumenten:
Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för vården och ska vara tillgänglig för familjehemmet. Uppdragets omfattning ska vara tydligt reglerad i avtal och genomförandeplan.
I praktiken upplever många familjehem:
- otydliga uppdrag där ansvar förskjuts över tid,
- hög personalomsättning som leder till bristande kontinuitet,
- svårigheter att nå ansvariga handläggare vid akuta situationer.
Detta skapar osäkerhet och förstärker känslan av att familjehemmet står ensamt med ett ansvar som enligt regelverket inte är deras.
Utredning och uppföljning
Enligt styrdokumenten:
Utredning av familjehem ska vara noggrann, systematisk och rättssäker. Den ska ligga till grund för beslut om godkännande och för bedömning av vilket stöd familjehemmet behöver över tid.
I praktiken upplever många familjehem:
- att utredningar genomförs snabbt vid akut behov av placering,
- att samma höga krav ställs på familjehemmet, medan uppföljningen sedan blir bristfällig,
- att identifierade stödbehov i utredningen inte omsätts i faktiska insatser.
Resultatet blir att familjehem utreds grundligt – men lämnas utan motsvarande systematik i uppföljning och stöd.
Ersättningens koppling till uppdragets innehåll
Enligt styrdokumenten:
Ersättning ska spegla uppdragets omfattning och barnets individuella behov. Om behov förändras ska uppdrag och ersättning omprövas.
I praktiken upplever många familjehem:
- att uppdraget successivt utökas utan motsvarande omförhandling,
- att ersättning behandlas som schablon snarare än behovsstyrd,
- att familjehem som påtalar ökade behov uppfattas som ”besvärliga” och har ”samarbetssvårigheter”.
Detta bidrar till den felaktiga bilden av familjehemsuppdraget som något man ska ”stå ut med”, snarare än ett professionellt uppdrag som kräver rimliga förutsättningar.
Sammanfattande reflektion ur familjehemmets perspektiv
Styrdokumenten beskriver ett system där familjehem:
- inte står ensamma,
- får utbildning, stöd och handledning,
- har tydliga uppdrag och rättssäkra processer.
När familjehem i praktiken upplever motsatsen handlar det inte om bristande engagemang hos familjehemmen, utan om ett genomförandegap mellan regelverk och vardag. Att synliggöra detta glapp är avgörande för både barnets bästa och för att familjehem ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart sätt.
Ur familjehemmens perspektiv är uppdraget tydligt: man åtar sig ett långtgående ansvar för ett barn – men gör det inte ensam. Socialstyrelsens och SKR:s styrdokument utgår från att familjehem ska utredas rättssäkert, ha tillgång till utbildning, få kontinuerligt stöd och handledning, ha tydliga uppdrag och avtal.
När dessa delar brister är det inte familjehemmet som ”misslyckas”, utan systemet som inte lever upp till sina egna krav.
Bild: Pexels.com