Välkommen till Familjehemsbloggen!

Vi som skriver här är vanliga familjer som tagit det ovanliga beslutet att ta hand om en annan förälders barn. Vi låter vår vardag bli en trygg tillvaro för en liten eller stor person som vi från början inte känner, men som med tiden växer in i våra hjärtan. Vi som skriver här gör det under pseudonym. Inga namn eller platser stämmer med verkligheten. Det gör vi för att skydda barnen. Men händelserna är tagna direkt ur vår verklighet.

Den moderna samtidens röst säger att om man inte syns så finns man inte. Vi familjehem trotsar regeln och finns i allra högsta grad – i tysthet. Vi är familjerna som tar hand om barnen som förlorat sina föräldrar och som så innerligt behöver nya familjer. Vi är helt vanliga föräldrar, men också ovanliga eftersom vi gör valet att sätta den bekväma vardagen åt sidan. Samtidigt som tystnad och diskretion för barnens skull är viktigt så blir det allt mer tydligt att våra röster i samhället saknas.

I tomrummet och tystnaden ekar okunskap och ointresse för hur våra uppdrag fungerar. Det är ingen utanför vår värld som förstår hur utsatt och svår vår roll i samhället är. Vi och våra familjer – våra hem – fungerar som samarbetspartners och verksamheter till landets kommuners socialtjänster. Avtal upprättas och sägs upp. Barn flyttar in och flyttas vidare. Avtal ändras och justeras när barnen slagit rot och är älskade. Tjänstemäns löften om stöd och hjälp inför placeringar bryts när barnet väl är på plats. Utredningar inför placeringar är ofta bristfälliga, vilket leder till svårare uppdrag än familjehemmen förberetts på, utan att stödet ökar. Vi arbetar dygnet runt, men i allra bästa fall kan vi få stöd och hjälp under kontorstid. Många känner att även stödet som socialtjänsten ska ge under kontorstid brister.

Besluten som riktas mot oss är inte överklagningsbara, de kan inte lyftas till domstol. De lyder under sekretess och kan aldrig granskas av tredje person, så som media. Kommunernas socialtjänster blir suveräna i sina beslut gentemot familjehemmen och vi har inga juridiska rättigheter. Vi har heller ingen rätt att föra barnens talan även om vi många gånger känner dem bäst och älskar dem innerligt.

Våra röster behövs. Vi vill att du ska få insyn i vår värld och se vår kamp för barnen och för våra familjer. Läs om framstegen och utvecklingen som barnen vi vårdar och älskar gör i våra hem! Vi vill dela både glädje och förtvivlan med dig, för vi vill inte, orkar inte längre bära vår verklighet ensamma. Du kan hjälpa oss bara genom att läsa och vilja förstå. Tala om oss. Låt alla veta att det behövs förändringar. Vi kan inte längre vara tysta.

Gå direkt till bloggen!