Är detta familjehemsvård?

Tänk att år 2018 är den ständiga fråga fortfarande, är vi familjehem bara ett vanligt hem? Vi ska utföra våra uppdrag precis som om vi vore en vanlig familj. Är vi verkligen en vanlig familj?

Vi har varit familjehem i över 20 år nu, och jag ser med fasa, förtvivlan hur denna vårdform har gått sönder, ja för det är vård vi utför! Familjehemsvård! Vi öppnar våra hem antingen med planering eller så gör vi det akut, för att ta emot barn och ungdomar som behöver byta miljö. Våra barn och ungdomar mår sämre idag, och är mycket mer “vård”krävande.

För 20 år sedan gjordes det en plan, det fanns socialarbetare och samarbete hur en placering skulle gå till, all fokus las på barnet. Vi samarbetar med bioföräldrar i den mån det går, socialsekreterare och berörda personen och vi som familjehem jobbade i ett team, där barnen/ungdomen var i fokus. 

Idag är vi glada om vi har en socialsekreterare som finns runt barnet. Idag är vi glada om vi har en plan och en planering hur vi ska jobba med den placerade. För det är precis vad vi ska göra, vi ska jobba med och för barnen.

Vi har fått regler och riktlinjer hur familjehemsvården ska se ut, vi har godkänts av socialnämnden att utföra ett uppdrag….. men sen tar det stopp!

Att lämna av ett barn/ungdom innanför ett par dörrar är inte en hjälp de behöver, de behöver så mycket mer…. men sen brister allt som det vackra ordet heter, familjehemsvård!

Vi har under vår sista placering haft minst 10 st socialsekreterare, ja du läste rätt… snart har vi den 11:e eller 12:e har tappat räkningen, för ett barn som bott i 3 år hos oss. De byts ut så fort, så vi hinner inte ens märka vem som är aktuell för tillfället, vi får brev att nu har XX blivit vår barnsekreterare, och när vi ringer den personen så har den slutat, och tyvärr finns ingen annan. Nu har vår kommun börjat med att köpa in konsulter, till barnsekreterare, vi har redan haft 3 sådana, de får stanna i 6 månader och sen byts det ut.

Det jag funderar över, hur ska de hinna träffa barnet och ha en uppfattning om hur barnet mår, hur det går fram i sin utveckling och hur ska de hinna med de biologiska föräldrarna som också ska ingå i länken familjehemsvård? Att göra en genomförandeplan som ska revideras var 6:e månad?

Vi har aldrig haft en genomförandeplan till vårt barn, vi har aldrig haft någon som faktiskt brytt sig om barnet, tills jag faktiskt tröttnade och blev obekväm och ringde runt chefer och politiker. Tyvärr suckar de bara och uppmanar mig att anmäla till IVO. För att få tyst på mig skickade de en “plan” där det stod att mitt uppdrag är:

  • Ge barnet näringsrik kost
  • Se till att barnet går till skolan varje dag
  • Ge barnet god sömn
  • Ge barnet läkarvård när det behövs
  • Barnet ska sköta sin hygien

Man blir mörkrädd! Har de inga större tankar eller krav på oss familjehem? Hur ska denna plan kunna revideras var 6:e mån? Jag tror i ärlighetens namn att de har tyvärr inte större kunskaper vad familjehemsvård är. Att jag ville ha en umgängesplan och en framtidsplan, det kunde jag inte kräva. Att barnet har bott i 3 år hos oss, och då kanske en vårdnadsöverflyttning skulle arbetas fram, finns inte på deras karta. Och varför ska de lägga ner jobb på det, när den inhyrda konsulten ändå ska sluta efter januari.

Vet ni, familjehemsvården har verkligen gått sönder. Hela socialtjänsten har gått sönder. Vad sägs på de nämndmöten där ett övervägande om fortsatt vård ska avgöras? När socialsekreterare inte vet vem barnet är, eller hur det går för den. Vad för underlag finns det för ett sådant beslut? Tar de nya beslut? Eller kan ett uppdrag “försvinna”? Tur att min ilska väcker upp dem ibland, men det är tröttsamt att få börja om från början varje gång man får en kontakt av en ny person.

Jag tror inte att detta är unikt, att “min” kommun är så mycket sämre än så många andra, det finns många familjehem som går på knäna och som saknar ordentliga planer för sina placerade barn. Vi får ständigt höra att pengarna är slut, och då begränsas resurserna. 

Och vad gör ju det……. Vi ska ju bara vara en vanlig familj!

Min spontana tanke är:

Ska familjehemsvården ligga under respektive kommun? Varför ska det vara olika regler och arbetssätt för kommun till kommun? Varför säkerhetsställs inte placerade barn med en myndighet där alla garanteras att få lika vård, och behandling och tillsyn? Familjehemmen behöver en utrednings”bank” där våra utredningar finns och inte kan godkännas godtyckligt. Hur ska vi trygga upp placerade barn att de inte hamnar i oseriösa familjehem? För vem har det yttersta ansvaret för dessa barn? Socialnämnden? Men är de verkligen trygga i deras knän?

Det finns många frågor att fundera på, men kanske vi ska börja med: Är vi familjehem där vi utför familjehemsvård eller är vi bara ett vanligt hem där vi har stora hjärtan, ett rum extra och lite tid, och behövs det inget mer än så?

Vår familj har bestämt att idag har vi vårt sista barn placerat hos oss, sen stänger vi vår dörr. Vi vill inte längre vara med och leka en lek där inga spelregler, ansvar eller planering finns. Trist med tanke på att det är så ont om familjehem idag, och varför kan de kloka fundera på. Jag är så innerligt trött på att socialtjänsten kan gömma sig i all sekretess, när mina frågor blir obekväma. Frågor som handlar om teamwork, ett enkelt samarbete. Att utföra en så viktig vård ensam är ohållbart!